Elanvändningen i Sverige ökar snabbt fram till 2027,

Från 144 TWh till 188 TWh. Drivkraften är den snabba elektrifieringen av transportsektorn och nya industriella satsningar, framför allt i norra Sverige. Samtidigt ökar vindkraften med 15 TWh från 50 till 65 TWh per år, medan övriga kraftslag bara ökar marginellt.

Överskottet i elsystemet på årsbasis sjunker från dagens 28 TWh till 6 TWh. Konsekvensen blir att den svenska exporten av el kommer sjunka, visar Svenska kraftnäts nya kortsiktiga marknadsanalys (KMA). Effektsituationen blir också tuffare för varje år framåt och marginalerna minskar,

Ökad risk för effektbrist
En konsekvens blir att risken för effektbrist – förbrukningsfrånkoppling – ökar successivt.

– De beräkningar som vi har gjort pekar på en genomsnittlig sannolikhet för effektbrist på 9,6 timmar 2027 om vi inte har tillgång till en effektreserv. Detta ska jämföras med tillförlitlighetsnormen på en timme per år. Med en effektreserv motsvarande dagens storlek minskar tiden till 5,9 timmar, säger Mattias Jonsson, enhetschef Elmarknadsanalys på Svenska kraftnät, i en presskommentar

Den svenska effektreserven – Karlshamnsverket (562 MW) – får Sverige använda fram till och med mars 2025, men Sverige kan ansöka om förlängning av effektreserven om det går att påvisa att det finns ökad risk för effektbrist.

Högre priser på sikt
Marknadsanalysen visar att årsmedelpriserna inledningsvis kommer att sjunka en hel del mellan 2023 och 2024 till följd av lägre bränslepriser och därefter ligga relativt stabilt fram till 2025 då de ökar igen. Det är framför allt den ökade elanvändningen i norra Sverige som leder till högre elpriser, men detta medför även att priserna mellan elområdena jämnas ut på sikt.

Enligt Svk:s analys kommer årsmedelpriset i SE4 (södra Sverige) ligga på cirka 88 euro/MWh 2027, medan priset i norr, SE 1, ligger på 71 öre/MWh (cirka 88 öre/kWh resp 71 öre/kWh). Den ökande integrationen av den europeiska elmarknaden gör att priserna generellt konvegerar allt mer framåt 2027. Till exempel kommer Tyskland att ha ett årsmedelpris på cirka 88 euro/MWh 2027.

Finland ökar kapaciteten kraftigt
Samtidigt som Sverige går mot ett tuffare effektläge visar Finland en helt motsatt trend. Här går man från underskott till ett överskott på 8 TWh, trots att elanvändningen beräknas öka med 20 TWh (24 procent). Det beror dels på den nya kärnkraftsreaktorn Olkiluoto 3 som ska sättas i drift i början av 2023, dels på den kraftigt utbyggda vindkraften (från 19 till 50 TWh till 2027).

Detta leder till att exportströmmarna till Finland från Sverige börjar vändas alltmer mot slutet av analysperioden. Även i Norge och Danmark ökar elanvändningen kraftigt. I Norge från 145 till 164 TWh och i Danmark från 39 till 63 TWh.

Även handelsflödena kommer tidvis ändra riktning. Norden bygger ut sin exportkapacitet med drygt 2 GW till 2027, men på sikt kommer de nordiska länderna att importera mer än idag – till och med från Storbritannien som då har byggt ut sin vindkraftsproduktion kraftigt (+ 64 procent).